Den här webbplatsen har begränsat stöd för din webbläsare. Vi rekommenderar att du byter till Edge, Chrome, Safari eller Firefox.

Matintroduktion för bebisar

Från mjölk till fast mat

Börjar det bli dags att introducera mat till din lilla ögonsten? Har du börjat se små tecken att din bebis är mer och mer nyfiken på din mat? Funderar du på att trappa ner amningen/flaskmatningen och börja på en ny resa med att introducera mat? Oavsett när ni börjar med matintroduktionen, så tänk på att göra det i barnets takt (och din). Tänk på att det inte görs över en natt utan i små små steg. Ni ska också veta att det är en jätterolig fas och milstolpe i ditt barns utveckling. Så många grimaser och roliga uttryck ni kommer att se, så glöm inte kameran!

Är inte ditt barn redo, så stressa inte. Vi vet att det kan orsaka osäkerhet, speciellt för er förstagångsföräldrar. Men om det är någon tröst så brukar de flesta barn instinktivs veta hur man gör och det brukar gå bra för de flesta. Alla barn utvecklas i olika takt och ditt barn kommer att i sin egen takt vara redo att utforska en värld av smaker. Till dess kan den få utforska andra sinnen och upplevelser som sol, vind, vatten, doft, musik och mycket mer.

Här har vi samlat några av våra bästa tips och information för hur ni kan börja er matresa och hör av er ifall ni har några frågor.

 

Vilka råd ska man följa?

Rekommendationerna har förändrats under åren och råden du får från din mamma eller äldre släktingar kan vara föråldrade. Det är stor skillnad på förr och nu. Det verkar finnas mycket tyckande och vetande om barn och mat. Ibland ändras råden och rekommendationer så det kan vara lite svårt att hålla koll på vad som egentligen stämmer.  I ett allt mer informationsrikt samhälle bombarderas småbarnsföräldrar med så mycket information om ämnet matintroduktion. Instagram, föräldragrupper på Facebook, BVC, vänner som har barn, böcker…..you name it. Och alla verkar ju veta bäst när de kommer med sina åsikter, expertråd och rekommendationer och frågorna är många.

Så många tankar som spinner runt i hjärnan som ” när är det dags att börja ge fast föda till mitt barn? Vilken ”introducera-mat-metod” ska jag följa? Ska det bli det hajpade BLW metoden a.k.a ge fingermat/plockmat, skedmata, ladda skedar eller ska man göra en kombination av alla metoder? Frågorna och metoderna är många och vi tycker du ska hämta information från en säker källa som tex, din BVC sköterska eller Livsmedelsverkets rekommendationer. Förresten, vill du läsa mer om hur BVC startades i Sverige så läs nedan.

 

Mjölkdropparna

Här kommer en kort och intressant historia om hur det svenska BVC började och hur föreningen Mjölkdroppen kom att bli föregångare till dagens BVC. 

Spädbarnsdödligheten var hög under 1800-talet och det var då människorna började förflytta sig från landsbygden till städerna -  industrialismens intåg hade kommit. Efterfrågan av arbetskraft i storstäderna ökade drastisk på grund av utvecklingen av järnvägar och elektricitet och allt fler fabriker behövde arbetskraft som aldrig förr. Många människor lämnade därför arbete med jordbruk på landsbygden och flyttade till Stockholm för att jobba i fabriker.

Den dålig miljön, trångboddheten och en hög befolkningstäthet bidrog till spridningen av infektionssjukdomar och epidemier. Värst drabbade var barnen och många barn dog innan de ens hade fyllt ett år. År 1820 dog vart fjärde spädbarn i Sverige. Men snart kom faktiskt barnadödligheten att sjunka en aning, bland annat tack vare vaccination och potatisens intåg men också pga att allt fler mödrar började amma sina barn. Men trots detta dog fortfarande ca ett barn av tio under sitt första levnadsår och amningsfrekvensen var fortsatt låg.

I slutet av 1800-talet började människor organisera sig och arbeta för att hjälpa barn som hade det svårt. Olika välgörenhetsorganisationer startades och många ville skapa ett bättre liv för de fattiga barnen. Det var framför allt kvinnor från förmögna familjer som engagerade sig i frågan och som arbetade frivilligt i de olika organisationerna. År 1901 tog läkaren Moritz Blumenthal initiativet till föreningen Mjölkdroppen och öppnade den första mottagningen i Stockholm (S:t Paulsgatan 37 på Södermalm). Idén inspirerades av den franska filantropiska rörelsen ”Goutte de Lait”, och spreds snabbt till Sverige då det var en hög spädbarnsdödlighet under den tiden

Från början inriktade sig Mjölkdropparna framför allt på att dela ut blandningar av steriliserad näringsriktig komjölk på flaska till fattiga mödrar.  Senare kom också barnen att övervakas och undersökas av läkare där de fick vägas och mätas och mödrarna fick undervisning och rådgivning. Även kostnadsfri medicin delades ut till de föräl­drar som var “mindre bemed­lade”.

Mjölkdroppar öppnades efter hand i de flesta större städer och på 1930-talet hade Sverige fortfarande en hög spädbarnsdödlighet. 1937 tog därför riksdagen beslut om att ge en kostnadsfri mödra- och barnhälsovård till alla mödrar. Staten ansåg att det var samhällets ansvar och inte längre välgörenhetsföreningen Mjölkdroppens ansvar. 1938 öppnades den första kommunala barnavårdscentralen och snart skulle barnavårdscentraler ersätta de redan etablerade Mjölkdropparna i hela landet. På 1940-talet togs Mjölkdropparna över av Landstingen som förvandlade dem till barnavårdscentraler.

 

Dags för smakportioner?

När ska man introducera mat? Inte för tidigt! Vissa experter påstår att redan vid 4 månaders åldern kan man introducera mat, men notera att aldrig före 17 veckors ålder. Introduktion av mat före 17 veckors ålder kan medföra negativa hälsoeffekter. Det är vanligt att som nybliven förälder känna sig stressad med att börja med mat tidigare än 6 månader och man kan se tecken på att barnet är redo .... men de kan vara falska tecken. De flesta bebisar växer alldeles perfekt på bröstmjölk eller modersmjölksersättning under de första 6 månaderna, så stressa inte. Så ta det i den takt som passar just er.

Det första råd du behöver för att framgångsrikt introducera din bebis för mat är att skynda långsamt. Allt handlar egentligen om timing! Du vill inte börja för tidigt och inte heller försent. Det finns mycket som talar för att vänta tills barnet är 6 månader. Den medicinska anledningen är att barns kropp och organ inte är fullt utvecklade ännu. Immunsystemet, matsmältningssystemet och njurarna har inte utvecklats fullt ut än. Tarmkanalen till exempel utvecklas så småningom efter födseln och tidigast i fyra månaders ålder är tarmkanalen vanligen tillräckligt utvecklad att ta emot nya födoämnen. Vissa experter menar också att risken att barn får fetma och allergier kan också öka om man börjar för tidigt. Alltså finns det många anledningar att inte ha bråttom. Men å andra sidan, så ska du inte heller fördröja matintroduktionen. Introducerar du försent så finns det risk att det bromsar barnets tillväxt, hjärnans utveckling och kan få barnet att ogilla nya smaker och konsistenser. Läs vidare om smakfönstret längre ned.

Bebisen behöver mer järn vid 6 månaders

Barn föds med ett järnförråd som räcker i ungefär ett halvår. Så ungefär runt sex månader så behöver man komplettera bröstmjölken/ersättningen med annan mat för att fylla på järndepåerna. Bröstmjölk innehåller visserligen järn, men det räcker inte till. Däremot så behöver man inte avvänja barnet från amning bara för att man introducerar annan mat, utan man kan gärna fortsätta att ge bröstmjölk eller ersättning under tiden som man introducerar ny mat. Mat som man kan ge och som har extra mycket järn är tex berikad barngröt, välling eller kötträtter.

Tungtrycksreflexen

Bebisar föds med en del primitiva reflexer, kallas för spädbarnsreflexer eller överlevnadsreflexer. Känseln i munnen börjar utvecklas tidigt i fosterlivet.  När barnet är nyfött är munnen det området på kroppen med bäst utvecklad känsel. Ett enkelt sätt att visa att naturen har tänkt att du ska fortsätta med amningen/ersättning tills ditt barn är runt 6 månader beror på tungtrycksreflexen. Det är en reflex där bebisen ”trycker ut” maten med tungan och som kan få en förälder att misstolka det som att barnet spottar ut maten.  Det är här många föräldrar tror att barnet ogillar maten men i verkligheten har det ingenting att göra med barnet smakpreferenser. Denna reflex avtar så småningom runt 9 månaders åldern.

Att lära sig äta mat är en färdighet, precis som det mesta annat ditt barn måste träna på och ta stegvis under sin utveckling. Till och med det rent motoriska i att äta med sked, gapa, runda läpparna, smacka, tugga och svälja mat i olika konsistens är något som måste läras in. Det är en stor milstolpe, precis som när ditt barn lär sig krypa eller prata. Just ditt barn kommer att följa sin egen, personliga utvecklingstakt. Så stressa inte…

Hur vet jag när mitt barn är redo för mat?

Även om du är redo betyder det inte att barnet är redo. Att lära sig att äta mat är en stor milstolpe i ditt barns liv. Det kan verka enkelt men det kräver stor motorisk utveckling och träning. Att sitta upp, föra maten med handen mot munnen, få in den i munnen utan att spilla, tugga och svälja är inget som går av sig självt. Först när barnet blivit så stadigt i kroppen att det kan sitta i en barnstol har det de fysiska förutsättningarna att faktiskt klara av att äta en måltid från sked. När barnet är runt ett halvår börjar käkarna bli mer stabila och läppar, käke och tunga lär sig att arbeta för att hantera mer fast föda. 

Tecken att ditt barn är redo för matintroduktion

- lyckas sitta upprätt med stöd.

- kan hålla uppe huvudet utan hjälp

- dubblat sin födelsevikt

- har inte tungtrycksreflexen kvar och spottar inte ut maten och kan göra tuggrörelser

- är mycket intresserad av maten du äter.

 Smakträna ditt barn

Som du kanske har märkt, att när det är dags att introducera mat till ditt barn, får vi föräldrar massor av information om matintroduktion, men det mesta är relaterat till portionsstorlekar, hygienen, näringsbehov, vad man ska undvika att ge sitt barn, introducera gluten osv. Sällan får man information om barnens smaksinne och att variera vad man introducerar och att man gärna ska ge de där ”bittra” grönsakerna. Oftast får man veta att man ska ge potatis eller morot som är söta. Men en ny forskning visar just det motsatta. Ny forskning visar på att det går att vänja barn vid smaker som annars upplevs som något kärva och med viss beska, som till exempel lingon, rättika och blomkål.  Föräldrar har den viktigaste rollen i att lägga grunden till bra matvanor redan när de är bebisar.

Har du någonsin undrat hur det kommer sig att franska barn äter glatt både grönsaker och fisk och i USA äter barnen hamburgare, friterade chicken nuggets, pizza. Enda grönsaken amerikanska barnen äter är pommes. Hur kommer det sig att det är en så stor skillnad mellan barns matvanor i olika kulturer? Teorin bakom det är att barn som i tidig ålder lärde sig, blev tränade, att äta hälsosam mat kom att även senare i livet tycka om det.  Grunden för barns matvanor skapas alltså i tidig ålder och formas genom livet. Barn lär sig inte automatiskt att äta hälsosamt utan blir tränade att tycka om maten genom upprepad exponering. Den mat som erbjöds hemma och som är bekant från tidig ålder bevarar barnen i sitt minne för alltid. Man ska inte tro att alla tonåringar kommer att älska broccoli bara för att de blev serverade det som bebis men sannolikheten är stor att de kommer att göra det. Varför? Hur?

Smakfönster och smaksensationer

En ny studie visar att bebisar som tidigt får prova olika grönsaker äter mer frukt och grönt även när de blir äldre. Detta ”fönster” är mellan fyra och tolv månader där barn är mer mottagliga för nya smaker. Barn som närmar sig ett och ett halvt till två år kan börja bli skeptiska mot nya smakupplevelser och vill helst äta det de är vana vid. Trots det är loppet inte kört om man missar det tidiga "smakfönstret". Föräldrar som har äldre barn ska inte tänka att det är för sent. Genom att exponeras upprepade gånger kan man lära sig tycka om de lite speciella smakerna.

Vad är smaksensationer då? När ditt barn är runt 4-5 månader brukar intresset för mat växa fram.  Smaksensationer är när du låter ditt barn smaka på en tesked av den mat övriga familjen äter av för att väcka barnets nyfikenhet. Det kan räcka att doppa fingret i maten och ge din bebis. Här är det inte tal om några större mängder, utan att få ett litet smakprov för att vänja sig vid andra smaker och konsistenser.  Det grundläggandet rådet är att långsamt introducera smaksensationer för ditt barn från cirka fyra månaders ålder, samtidigt som barnet fortsätter att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Tänk på att inte öka matmängden för snabbt, utan låt det få ta lite tid. Tanken är att långsamt vänja barnet vid nya smaker successivt öka mängden med tiden. När barnet är cirka sex månader kan smaksensationer successivt ökas till större smakportioner för att vid åtta månader ökats upp till små måltider.

Nu har du varit riktigt duktig om du har läst ända hit! Bravo!!

 

Lämna en kommentar

Kundvagn

Inga fler produkter finns att köpa